Otrohet

Då satt man på pottkanten igen då, med tankar för att brassa på ett riktigt långt inlägg till. En del hatar när man skriver långt, tänker att vem orkar läsa och letar febrilt efter bilder med en lagom lång bildtext. Men jag tycker själv det är givande att diskutera, att fundera och att förmedla, vilket gör att det känns helt naturligt att även göra det här på bloggen. Vad är det jag vill säga nu då? Jo, att jag har haft en lång konversation om otrohet med en mycket trevlig människa denna afton. Det började med att jag fick en förfrågan om hur jag ser på otrohet. Så, hur ser jag på otrohet?
.
Jag vill börja med att konstatera att otrohet är ett begrepp som uppfattas olika av olika personer. Men vi kan lämna det med att det på något sätt är ett övertramp. Härefter vill jag stryka under att saker händer, av dåliga och mindre dåliga skäl. Otrohet kan förekomma till följd av feghet, respektlöshet eller ett rent av vara ett misstag. Misstag är något vi alla gjort, stora och små. De flesta av oss förtjänar en chans till, kanske till och med två. Vad gäller otrohet är det ett ämne där man själv måste känna sin gräns, det finns inget formulär man kan fylla i för att se vad som är okej och inte - om ens något är okej. Det du tycker, det är rätt.
.
Min personliga uppfattning är att det är varje partners ansvar att visa respekt och hänsyn gentemot den andra. Det gör man inte om man står med fötterna i två läger för att det är mer bekvämt än att välja. Ärlighet är något relationer bygger på, vi kan omöjligt kontrollera vad den andre gör eller inte gör hela tiden. Du måste kunna anta att din partner talar sanning, tills du får anledning att ifrågasätta det. Det måste också finnas en grundtanke att den person du lever med, vill leva med dig. Och därmed också skulle avsluta er relation innan han eller hon vill påbörja en ny av olika anledningar.
.
Det är ett svårt ämne, för det finns väldigt många omständigheter i de enskilda fallet man bör ta hänsyn till. Och det är farligt att döma ut människor, som vid första anblick kan anses ha gjort ett par misstag för mycket. Men om man frågar mig om det går att komma över otrohet, är svaret ja. Den stora frågan är egentligen om man känner att det är värt det.

Kommentarer
Postat av: Frida

Det var ett väldigt klokt inlägg :)

2010-06-03 @ 09:15:02
Postat av: Magister Pontus

Bra, det ska vara lite tankeverksamhet ibland, det gillar jag!

2010-06-03 @ 11:47:06
URL: http://4dottrar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0