knorrsprutan

Jag har varit på jakt för att få ta vaccin mot "den nya influensan", ett kärt barn har ju många namn "fläskflunsan" är min personliga favorit men det vanligaste är nog "svinis" även om "baconfeber" också är tämligen inarbetat. Att få ta det verkar fullkomligt omöjligt, just nu vaccineras bland annat de som är upp till och med arton år samt har astmabesvär men även gravida och folk med svåra sjukdomar. Där fick jag bingo på två i alla fall, så det är alltså bra om jag tar den. Tyvärr har jag inte kunnat gå tidigare för man får inte om man som jag varit sjuk och haft en förbannat envis feber. I tisdags fick de in nya doser, nu på morgon när jag var ledig så gick jag in och kollade läget för att jag har ingen lektion förrän senare ikväll - slut. När är det tänkt att man ska hinna? Alltså det finns inte tid att stå och köa hela dagen just de dagar de får in nya doser. När man sen får höra att andra som inte ens tillhör en riskgrupp, och därmed inte ska få vaccin ännu, fått vaccin blir man ju bara förbannad. Inte på de personerna såklart, kanon för dem, men på själva planeringen kring hela det här. Alla säger olika och nu är folk så desperata att de snor vaccin. Var är vi på väg?

Jag är inte direkt orolig för att bli sjuk än så länge, men när de går ut och säger att alla bör vaccinera sig så ska det väl inte vara fullkomligt omöjligt att få komma och göra det? Kanske kan det vara värt att vara hemma på måndag eller tisdag (när det precis kommit in nytt vaccin) för att se till att man får sprutan, det skulle i alla fall vara det om man skulle drabbas av influensan. Men jag känner mig tveksam ändå, dels för att det är helt fel att ens behöva och dels att för att jag kan och vill inte missa mer i skolan nu. Toppen dock att man insåg att det var tvunget att vara gratis (för allas bästa, inte minst landet som helhets) samt att Enköpings vårdcentraler gått ihop och gjort en affisch som är tydlig på alla de sätt och vis. Den affischen får 5 knorrar av 5 möjliga av mig.
_______________________________________________________________________________________________

Ikväll är det lektion 17.30-20.30, märklig tid, men bra för jag har inte gjort det man ska så jag hinner förbereda mig lite löst nu. Ber till gud för att jag ska slippa svara på någon fråga. Jag ligger sjukt mycket efter, men i morgon är jag ledig så då får jag tid att börja knapra ihop mitt rest-PM och läsa ikapp lite. Är dessutom ledig i helgen, så har lördagen på mig också. Söndag däremot är det ju julstök, oj vad jag längtar!! =)

Sluta dröm

Sluta dröm om det ljuva livet, du kommer aldrig att vara med om det. Och be aldrig mer om ursäkt för sakerna du aldrig gjorde. Men det äter upp dig där du ligger i din säng. Gud det gör så ont att något så nära kan vara så långt borta...

Är det tisdag så är det

Jag och Wanja körde rally till Västerås och vandrade runt i affärer. Jag var tvungen att köpa det sista pyntet inför julstöket och sen svängde vi förbi Cervera så jag kunde sätta sprätt på mitt presentkort, blev ett snyggt uppläggningsfat med våningar. Nu längtar jag verkligen tills på söndag! Baka och pynta hela långa dagen =)

På jobbet i kväll var det full fart. Jag hade en tjej som skulle lära sig kassan, med andra ord stod jag mest bakom och korrigerade. Efter någon timme var hon så bra så jag kunde smita ifrån lite och göra lite nytta på annat håll tills hon behövde mig. Det gick oförskämt bra, är rädd att hon kommer få det svårare när hon ska sitta själv för att hon inte stötte på så mycket problem. Men det där löser sig, det finns ju folk att fråga och kunderna kan ju inte gå förrän de betalat. Hade en man idag som tyckte att jag var en idiot för att jag inte vilja sälja bilagan till aftonbladet utan tidningen, jag log med mitt bredaste kassörskaleende och sa "detsamma". Tänkte inte riktigt på vad jag sa, man måste ju hålla skenet uppe egentligen men ibland hoppar grodorna vilt. Antar att min karma ligger plus minus noll nu eftersom jag igår gav mina sista kontanter till en stackars kille som inte hade pengar till bussen, haha.

Det verkar som att det gick bra för de flesta av mina klasskamrater på första tentan (ja, den jag missade), flera stycken som fick högsta betyg. Grattis! Själv hoppas jag på ett B (Godkänt) och att jag får gå kvar med resten när stormen är över...

Tisdag betyder Desperate Housewives. Jag missade första tjugo (latest episode fungerar ju inte längre så nu ligger jag i fas med avsnitten på TV). Susan var som vanligt paranoid och man blir helt nervös i soffan av att se på henne, kan inte låta bli att skratta högt i soffan. Bree är ju den underbara, den enda som kan bära upp tio nyanser av rosa och få det att fungera med sitt röda hår, hatar att stava orange(a) så jag låter bli.

Godnatt Elin, förmodligen godnatt Saab.

Vilken dag!

Har varit full rulle, kändes toppen. Var i skolan och lyssnade på två föreläsningar samt köpte kurslitteraturen för civilrätten, det var intressant men framförallt var det kul att träffa alla igen. Kom hem, det var ingen mat färdig så jag åkte och handlade i stället. Det ska bli julstök här på söndag, plus att vi behövde handla så jag tog allt på en gång. Plånboken grinade lite illa, men det blev åtminstone ingen avstämning för det hade inte varit kul att packa upp hela ekipaget. Väl hemma gjorde jag mat för att sedan snöra på mig skorna och ut på en promenad. Med vantar och "elinmössan" (ja, en sådan man hade när man var liten) på så knallade jag i ett högt tempo i nästan två timmar. Började känna av det i benen på slutet, men eftersom jag var helt uppslukad i samtalet med Sebbes syster Malin så tänkte jag inte speciellt mycket på att det var ansträngande. Handsfree är ju en toppenuppfinning! Hann hämta cykeln på jobbet, gå tillbaka och sedan ränna runt kvarteret säkert ett tiotal gånger innan vi bestämde oss för att ta kväller. Jag hade helt glömt bort klockan, den var ju nästan mitt i natten! Promenade var verkligen ett bra initiativ, för både kropp och själ.

I morgon ska sista julpyntet inhandlas. Efter det är det enbart julklappar kvar att fokusera på, har redan köpt ett par saker och det är helt klart en bra idé att dela upp dessa utgifter i största möjliga mån. Jag har varit lite slarvig med det i år, men det har varit för mycket nu på höstkanten för att tänka på sådant.

Nu ska John Blund få ta mig till drömmarnas land, kommer sova som sten efter denna oerhört nyttiga dag. Förhoppningsvis vaknar jag i morgon och känner mig som en ny människa. Hehe

Hemkörning

Jobbat hela dagen, var sjukt tjurig när jag kom hem men nu börjar livet återvända. Jag vet inte vad det är med sista timmen på jobbet, den går alltid så fruktansvärt långsamt. Det är ju alltid full fart på mig, jag älskar att jobba och oftast flyger tiden i väg men inte den där sista timmen. Skönt att vara tillbaka i alla fall och framför allt skönt att det trillar in några slantar nästa lön, jag missar ju aldrig att jobba annars så jag är aldrig fattig. Helt obekvämt att vara sjuk, det är dyrt, utebliven lön samt apotekskostnader för över tusen kronor är inte coolt och sen sjukhuskostnaderna på det. Men man ska inte gnälla, det är bra att det finns och jag betalar gärna för att bli frisk och väl omhändertagen.

Frågan är när jag ska gå i taket för att det står disk över hela diskbänken? Förra veckan när det var Sebbes tur och såg lika illa ut så var jag ju dum nog att ta hand om det, försvarar mig med att jag var tvungen för jag kan inte laga mat till mig själv i en sanitär olägenhet. Fattar inte hur det ska vara så svårt, jag gör ju allt här hemma utom just att vi diskar varannan gång. Så fort jag är tillbaka på banan ska jag styra upp saker och ting, se till att vi sätter och ner och fördelar så båda blir nöjda. Matlista, städschema och ett max antal dagar disken får stå.

Larsson är här och lagar mat i kväll, det blir pizza med hemkörning, förvånansvärt nog. Slipper vi både diska, laga mat eller röra på oss. Helt oslagbart för en trött gnällig Elin, ibland är det inte fel att gästa Larsson vardag...

(Innan jag blev klar med inlägget gick Sebbe ut i köket och diskade, värt. - Men han tog bara hälften.)

Nu ska den bort!

Nu ska den bort! Den äckliga körsbärslikören måste nu försvinna ur aladdinasken för alltid. Det finns en chans, och den är nu. Gå in på raddajulen.nu och rösta! Man ska rösta på sin favorit dumt nog, man borde ju rösta på den man vill ska få den svarta rösten och lämna julen i fred för all framtid.

Jag minns när jag var liten, det fanns två godisbitar kvar i asken och jag frågade mamma entusiastiskt om jag fick ta. Mamma sa att det gick bra bakom kastrullerna och jag omfamnade den bruna skapelsen med min lilla näve och stoppade den i munnen. Det slutade med att jag började grimasera, ångesten rann över min späda kropp då jag stapplade till mamma i köket. Hon förstod direkt, höll fram handen och jag spottade ut en sörja i hennes hand. Minns den än idag. Jag har blivit äldre och jag har väl gjort samma sak ett par gånger efter det, varje gång har jag tänkt "var den verkligen så äcklig?" - Det är den..



Har en kaka i ugnen

Har ingen bulle i ugnen än så länge, haha, har bara en kaka. Den doftar ljuvligt, lite bränt men det är ju som vanligt. Jag har väntat på att Ida ska komma sedan klockan tio i morse, hela jag skriker efter lite socialt utbyte. Men jag undrar när hon tänker behaga att dyka upp. Ska bli kul att få lite sällskap, någon att prata lite skit med en stund. Behöver veta vad som pågår i frökens liv så hon inte hittar på några dumheter (som är värre än de vanliga vill säga). Blev bjuden på luciafirande på Charlottenberg av Idas pappa, det lät mysigt och roligt så jag hoppas att jag kommer att kunna kvista i väg på det. Han är finurlig den där Jörgen, precis som Ida, finns ideér överallt och livet tycks aldrig vara tråkigt för mina vindrickande vänner i Bålsta. Kom just på att jag skulle börja kalla Ida för Nisse, måste jobba på inarbetningen för min hjärna verkar inte registrera patent på det brillianta smeknamnet...


STENFALKSGRÄND STÄDTIPSAR!
Citek - guds gåva till badrum, diskbänk och kylskåp (säkert mycket mer). Det går så lätt, och det blir så fint. När jag blir helt bra och får två sekunder till övers ska jag sanera lägenheten. Allt ska städas, det kommer att lukta citron överallt och mitt psyke kommer att slå volter på en sommaräng av lättnad.

Den perfekta julklappen till mamma!

Den släpps på DVD och den kommer att viras runt med julpapper och snöras om till min mamma i julklapp. Hon kommer bli så glad!! Slipper hon föreställa sig bilderna framför sig samt det skrovliga ljudet från den gamla LP-skivan som hon ändå inte kan spela längre. GRATTIS PÅ JESUS FÖDELSEDAG MORSAN (det kan tänkas riskfyllt att lägga ut något som det här på bloggen, men min mamma kan knappt läsa e-post)


BEFRIELSE

Vaknade mitt på dagen och kände mig så otroligt mycket bättre. Nu är jag lite varm och mosig igen, men lyckan av att varit pigg nog att städa toaletten var det bästa som hänt mig på länge. B-E-F-R-I-E-L-S-E. Tog det i en lugn takt för att inte anstränga mig för mycket och jag är beredd att påstå att jag inte missade inte en enda fläck! Däremot struntade jag i att plocka ur badrumsskåpet, det får bli nästa gång. Förhoppningsvis kan jag snart ta mig an hela kojan, då blir jag hel som människa igen. Haha! (Och snart är det dags för julpynt, underbaaaaart).

Ska skriva julkort idag, så att jag har det färdigt när det är dags att skicka. Bäst att göra de där småsakerna nu, som är precis lagom ansträngning, så slipper jag det sen när livet återvänt till det normala. Jag har en liten förhoppning om att kunna åka till skolan på fredag, och att vara helt frisk till helgen. Men det är väl kanske lite optimistiskt, jag vet inte.

Sebbe är på arbetsförmedlingsmöte och jag tror han kommer passa på att träffa någon innan han kommer hem igen. Få lite frisk luft i lungorna och i hjärnan. Jag anar att det inte känts jättespännande att ligga här hemma och mellan varven se en sliten kärring gå upp med sikte mot toaletten. Ingen har i och för sig sagt till honom att han ska vara hemma de dagar han inte fått rycka in och jobba på sitt gamla jobb, men jag tror han hade uppskattat att få vara arbetslös ifred. Tyvärr får jag väl säga att han knappast kommer bli gladare när jag blir pigg och börjar tjata om jobbsökandet, haha. "Stackarn" har ju slutat röka, stubinen har blivit kortare när annan niktotin inte finns i tillräckliga mängder, men han sköter sig exemplariskt. Jag är stolt över honom.

sexhundra meter till helvetet

Kollat på sex and the city-filmen idag, för tvåhundrade gången sedan den kom ut på film. Den är lika bra varje gång, och den får mig alltid på lite bättre humör. Även om det mesta känns åt helvete just nu.



Hade 40.2 graders feber i går. Ny medicin av doktorn. Nu måste det blir ett slut på det här!

Fick ingen uppskjuten deadline på PM:et, får i stället göra ett Om-Pm med ett nytt ämne som delas ut om en vecka. Missar första föreläsningarna på nya kursen, och jag har inga böcker att börja läsa i eftersom jag inte haft någon möjlighet att köpa dem. Förhoppningsvis behöver jag inte börja om på programmet...

Ledsen i ögat

Riktigt dålig igen, känns som ett hån. Legat på rygg hela dagen. Lite ångest över att ett skolarbete ska vara klart i morgon som jag inte börjat skriva på, det finns ingen ork. Sen skulle jag ju stått vid Sebbes sida i kväll och haft det helt galet roligt, få lite ny energi efter begravning och sorg. Han har ju sett fram emot den här kvällen i en månad nu... och jag missar det.

Väldigt jobbig dag, hatar att vara i en situation jag inte kan påverka. Jag har varit ledsen i ögat flera gånger.



Men vi har i alla fall en julgran
, det är mer än vi hade i går

Gurgel på fredagen den trettonde

Jag känner mig hängig och hostar konstant, hoppas att det är falskt alarm. Det måste vara otursdagen till ära bara, i morgon är jag kry i gen förhoppningsvis!

Idol om en timme tillsammans med Stina(s kyckling), sen är det godnatt för min del. Sebbe ligger och sover i soffan redan, utmattande med begravning på morgonkvisten. Nu har vi tagit farväl av morfar.

Började pyssla med en morgonjulklapp till älsklingen för ett tag sedan, det kommer bli riktigt bra! Det var länge sedan man klippte och klistrade, lägger ner hela min själ i arbetet för att få det att bli perfekt. Om ett par veckor får vi se resultatet, för snart är det jul. Härligt

Dagens ros fick jag!

Dagens bästa måste ju vara att samtidigt som ettan sänder "Kalle Anka och hans vänner" på julafton kör trean "Anna Anka och hennes vänner". Detta är ju bara för roligt, jag älskar idén, kunde man nästan givit sig fan på alltså - även om jag är trogen Kalle. Fast den Kalle som är viktigast för mig är ju Karl Bertil, honom kan ingen Anka i världen konkurrera med!

Gick upp okristligt tidigt för att träffa Adolf och Emil på skolan, det var PM-skrivardags! Smidigt och enkelt var det att göra sig i ordning, lockarna hade förvandlats till att se ut som ett svallande självfall. Tummen upp, slapp jag borsta barret (Hade sovit med lockarna som jag styrde upp igår innan vi firade Moa). Aja nog om det, sa adjö till mina studiekamrater mitt på dagen och tog mig förgäves i kragen för att hitta böcker till mitt skrivande. Alla var utlånade, överallt. Smart av mig att vara ute i så god tid, men jag hade ärligt talat glömt av att vi skulle göra den här uppgiften. Lyckligtvis har jag ju bästa väninnan i Uppsala, så hon fick knalla in på stadsbiblioteket och låna åt mig så får jag dem när vi ses på lördag. Tidsbrist som alltid, så det är precis som det inte ska!







Fick just en jättefin stor röd ros av Sebbe Sebbelito.

Han kom smygandes med den bakom ryggen!
Underbara du, precis vad jag behövde.  <3


Snart kommer tomten!

Kalla det dålig humor, men det går inte att låta bli att fnissa när Gert läser sin julfräckis i diktform.

(Det borde vara en fin julbild för att skapa stämning, men den som lagt upp klippet verkar inte hålla med mig)


Back in business

Fortfarande problem med att somna om nätterna, dels har jag vänt på dygnet och dels flyger det runt tusentals tankar på hur jag ska styra upp planeringen framöver och hamna i fas. Men med lite hostmedicin så sjunker man in i en vacker dvala till slut. Steg upp vid sju, då hade Sebbe inte somnat än. Han hade fastnat i den nya boken den förlorade symbolen av Dan Brown och kunde inte lägga den ifrån sig så han fick gladeligen åka direkt till jobbet utan sömn, men säkert femhundra sidor avklarade! Jag ska också läsa den när jag får tid, helt klart.

Underbart att vara tillbaka i den hektiska hufvudstaden, andas in förorenad luft och brottas med stressade människor! Livet börjar återvända, nu gäller det bara att få upp tempot och klara den här första terminen. Det blir åka av om jag ska hinna med men nu är i alla fall det praktiska provet avklarat, hoppas jag blev godkänd. Ett PM ska in på måndag, och då drar också civilrätten igång. Aldrig kul att åka på efterkälken, men må detta gå min väg nu. Peppar peppar

Lyckades få en träff med kusin Marcus och en vegetarisk buffé vid lunchtid. Jag bubblade på i hundratjugo som alltid, men nog fick han en syl i vädret de temps en temps. Tror jag, haha.

När jag tänker efter ska jag nog ställa upp i talang 2010 med denna bild.

Jobba jobba jo-obba!

Kul med så många läsare!
Jag blir så glad när jag går in och kikar på statistiken.
Alla kommentarer är uppskattade,
blir dubbelt så roligt när man får respons på det man skriver! =)


Samlade krafterna och gick till jobbet idag, jag måste säga att jag känner mig tusen gånger piggare nu! Det var kul att komma ut och vara sådär kassörskatrevlig ett par timmar på tisdagsaftonen, kraftig social abstinens efter tre veckors sjukdom. Är inte helt återställd ännu, men nu får det vara nog så om jag håller hastigheten på bättringsvägen (lamt ordskämt i sann Elin-anda tänker jag och småler för mig själv) kan jag köra mitt race utan problem. I morgon är det praktiskt prov på JIS:en, hoppas det är lätt för jag har inte övat sedan vi höll på med det där på något seminarie för länge sedan. Uffä har säkert kommit på riktigt torra -men ack så fyndiga- frågor, jag skulle inte bli förvånad. Önska mig lycka till!


Håret!

Här kommer den otroligt charmiga bilden jag lovade på håret.
Ett klick i köket med en inte allt för imponerande mobilkamera, men det är allt som bjuds!

Färgat håret!!

Syster var här hela dagen, det var riktigt roligt att ses (som alltid) och hon har färgat håret på mig idag! Herregud vilken ångest jag har när den där flaskan med pigment dras längst hårbotten. Men jag är nöjd! En del kanske säger att allt var väl bättre än min utväxt som var en decimeter, en del säger att hårfärg sliter minsann bara på håret och är en vedervärdig uppfinning. Men jag säger att när man ändrar något med håret så är det för att man vill göra ett avstamp. Är det inte därför vi alla gjort misstaget att färga håret i en färg  eller klippt en frisyr vi ångrade några veckor efter? Vi skulle styra upp livet och så vidare, skapa lite förändring i tillvaron. Underbart, naivt, men underbart. (Bild kommer senare)





Pratat länge med min absolut bästa väninna. Man blir inte bara varm i örat av all cancer som strömmar in till hjärnan från mobilen, utan också varm i själen. Hon är den där vännen man alltid kan räkna med, som bara är ett samtal eller en bussresa bort. Det kan gå ganska länge mellan gångerna vi hörs av, men så fort vi pratar är det som att vi tog vid där vi avslutade senast. Vi kan skratta, gråta, vara löjliga, vara seriösa eller rent av bara vara tysta utan att det är något konstigt med det. Jag tror inte att hon fattar hur hon viktig hon är, hur glad jag är att hon är så förstående (även om jag fattar att hon kanske vill banka mig i huvudet ibland) men jag hoppas hon vet att hon alltid kan räkna med mig. Vad vore livet utan de personer som rättar in en på rätt väg när man gått vilse, som tänder lampan i mörkret och som ger en kram när man förtjänar det som minst?


Smygstart på julen

Slår på stort med två inlägg på en och samma dag! Köpte hjortronsglögg idag, tror jag ska ta mig en smak på det nu, smygstarta lite. Längtar till i jul med allt vad pynt, bak, presenter och familjeträffar med julbord heter. Inte varit så intresserad av julen senaste åren, men nu när man flyttat hemifrån och fått lite nya perspektiv på livet så ska det blir riktigt roligt. Dessutom fyller jag år, hihi, jag kommer alltid ha en barnsligt stora förhoppningar på denna dag. I år tror jag den kommer bli rofylld och mysig, precis vad jag behöver just då mitt i tentaplugg och stress från alla de håll och kanter.



Helvetes jävla skit

Jävla skit! Ibland blir jag bara förbannad, ingenting tycks gå min väg just nu. Denna höst har varit som en enda lång uppförsbacke. Samtidigt tänker jag ju på allt jag har, som gått min väg. Underbara sambon, starka familjen, fina lägenheten, trevliga jobbet och en plats på skolan. Det vore ju dumt att påstå att jag inte lyckats hittils, när jag har allt jag någonsin önskat mig. Men ingenting kommer och knackar på dörren, det är en sak som är säker. Hur som helst måste man få känna den här frustrationen ibland, fälla en och annan tår och ha en diskussion med sig själv som absolut inte kommer från någon form av otacksamhet. Jag vet inte om det handlar om att yttre faktorer kan hota vad som jag upplever är ett helt fantastiskt och fartfyllt liv, att det finns en del saker som jag varken kan påverka eller ha kontroll över. Eller så är det på det viset att det är min tur nu att kämpa på det här lilla extra, vi får väl se hur jag ska lyckas vända detta till något positivt.


Fyllde på lite på frukt- och grönsaksfroten idag. Det ser inte bara snyggt ut, det är gott också! Jag måste ta mig i kragen nu, äta mer grönt, så jag får i mig alla viktiga ämnen min kropp behöver. Det dumma är väl att man inte kan köpa så mycket åt gången för att det blir dåligt så fort (vilket kan klassas som en dålig ursäkt eftersom jag orkar gå ner för att köpa en påse gott då och då så jag borde ju rimligtvis kunna fylla på med grönt vid dessa tillfällen). Vad som tilläggas kan är att min man bara äter kokta morötter och på något sätt är det inte lika roligt att fixa i ordning sallader eller fruktfat när det "bara" är en själv som ska äta det. (Den ursäkten är bättre, men kom igen, man har ju bara sig själv att skylla).

Kände mig bättre så jag försökte mig på att jobba igår, det är ju en katastrof rent ekonomiskt att vara sjuk. Men det gick inte, fick feber och mådde något så fruktansvärt dåligt att Sebbe fick hämta mig. Stupade ner i sängen direkt och låg med en ispåse på huvudet resten av kvällen. Det fanns ju ingenting annat på kartan än att jag var tvungen att sjukanmäla mig till dagens pass. Inte bra. Jag vill jobba! Jag vill plugga. Och jag för allt i världen inte missa utgången på lördag. Det öppnar en ny krog här på byn, Selected, om jag inte minns helt fel på namnet. Sebbe har vunnit att vi ska åka limousin dit, så vi ska vara ett gäng här och förfesta tills vi blir upphämtade. Fint serrö!

Skärpning !!

Äntligen är det är fredag! Det betyder idol och min favoritkväll på hela veckan! Man kryper upp i soffan med lite gott framför sig och i reklampauserna kan man strosa runt och "piffa" i lägenheten. Idag hann jag trots att snoret rann och huvudet dunkade sätta upp en tavla, måla på glaswhiteboarden, städa ett skåp, möblera om och styra upp i badrummet samt flytta runt lite småsaker. Själva programmet idag var ganska slätstruket, första gången jag är beredd att hålla med Katrin Zytomierska på eftersnack. Erik var bra, men det var ju ingen nyhet, enda problemet är att han ser ut som en liten valp som sålt smöret och tappat pengarna. Det köper jag inte. Det stora utropstecknet för kvällen var ju att Eddie fick så många röster, han var ju fullkomligt urusel. Jag vågar påstå att jag hade gjort det bättre själv faktiskt, om man nu ska vara så hård. I och för sig har jag inte gillat honom från första början, kan bero på att han sjunger falskt, jag vet inte. Vad som får mig att skina upp som en solstråle är ju att Anders Bagge går upp på scenen trots sin scenskräck och ger ifrån sig några toner. Man hörde inte speciellt mycket, men det gjorde inget. Den lagom tjocka mannen som är så snäll att tomten ligger i lä gör att jag vill pussa honom på flinten som jag sitter här hemma i soffan! Underbar, vågar jag påstå trots att jag inte känner honom. Men till nästa vecka får det bli skärpning! Lite pinsamt när avslutningsnumret är bättre än hela programmet...

Har fått lite gjort idag, och jag måste säga att jag är på bättringsvägen för jag har varit på benen hela eftermiddagen. Mamma och pappa var här med två hurtsar som vi ska skänka till Sebbes syster men som ska förvaras i vår källare tills hon har möjlighet att hämta dem. Passade på att bära ner lite annat som skulle till förrådet när vi ändå skulle dit, skönt att få bort störande moment här uppe. Jag blir galen när saker ligger/står framme som inte är på sin plats.

Middagen åt vi hos svärmor och pastorn, så skönt att både slippa laga något och diska efteråt. Kände ingen smak på maten eftersom jag är förkyld, men konstistensen var god så jag tog två gånger. Haha. Mysigt att träffa dem, var länge sedan vi sågs nu. Eller det var väl bara någon vecka eller två, men i alla fall. Våra familjer är riktiga klippor, finns inte mycket som är bättre än att umgås allihopa! :)



En fantastiskt vacker sång framförd av Celine Dion, med Robert Wells på piano och en text av Anders Bagge. Tre oerhört skickliga musiker. Ett stycke som förmedlar känslan av kärlek, vilken typ av kärlek är upp till lyssnaren, det gör det omöjligt att inte bli berörd. Jag skulle vilja höra Bagge själv sjunga den. Min djupa sida fick sig ett uttryck denna ljuvliga fredagsafton, sug i er.

A SONG FOR YOU
I couldn't live, I couldnt live without your love.
For one kiss, well I'd give everything up
There's no words I can describe
what I feel deep inside,
so I let this song say it all.

My heart was the melody

So I can sing this song for you.


Dejt med Charlie & Matthias

Gick upp klockan åtta och hängde på låset (luren?) på vårdcentralens telefontid. Jag måste säga att det var otroligt smidigt, knappade in mitt person- och telefonnummer och fick en ungefärlig tid de skulle ringa upp. Sagt och gjort, fick en tid två timmar senare. Håll i er nu för det är inte ofta jag ger beröm till sjukvården, men Örsundsbro vårdcentral har snurr på verksamheten och ett trevligt bemötande! Kom hem med en apoteketkasse värd sjuhundra riksdaler, dock fick jag inte betala för att det var fel på deras datorer. "Tantaloran" bakom disken var helt till sig och ursäktade den dåliga servicen, jag brydde mig inte så mycket mer än att jag ville ha påsen med mig hem. För en gångs skull var jag ju varken stressad, irriterad eller muttrade något om att det är fantastisk att samhället är så effektivt. Jag hade ju inge bråttom, mer än att jag var trött och ville sätta mig ned.

Sebbe kom med en toppenidé och lagade hemmagjord pizza till middag, det var jättegott. Hoppas jag får behålla allt nu. Det skulle sitta fint med en belåten mage framför Lyxfällan. Har ju väntat i två veckor nu eftersom det inte var något program förra veckan. Ikväll handlar det om någon liten nisse som offrar allt för att få kunna bjuda på krogen, han kanske har lyssnat lite för mycket på Magnus Ugglas "Kung i baren". Vad vet jag.

Det ju farsan Baloo's egen dag på söndag, glöm inte det! Lyckats fixa en present till farsgubben, som ett tecken på min tacksamhet för att han finns i mitt liv och alltid stället upp. Står ett fint paket i hallen nu, med kort och snöre. Nöjd.

Syns!

Full(t)

Stängde igen ögonen runt 6-7 imorse, sömnen är som allt annat i mitt liv just nu upp åt väggarna. Vaknade vid två-tiden och åkte till akuten eftersom det var det direktivet jag fick när jag var in för två veckor sedan, blev jag inte bättre skulle jag återkomma. Det tog en lång stund innan jag ens fick anmäla mig, väl inne på anmälan så sa fick jag beskedet att det var kö tills sent ikväll och en lapp med numret till sjukvårdsupplysningen. De var tydliga med att säga att jag behövde bli undersökt, men att det inte fanns någon möjlighet förrän till kvällen. Tog beslutet att jag inte orkade vänta. Uppe på Stenfalksgränd ringde jag 1177, knappade in mitt personnummer och kände förhoppningarna om att jag skulle få lite information om hur jag ska bli av med detta helvete. Men det sket sig, hörde i stället en förinspelad röst som sa något i stil med "Vi är överbelastade, ditt samtal kommer inte att kopplas fram. Försök igen senare." Ringde flera gånger, med samma resultat. I morgon ska jag ringa vårdcentralen, så får vi se om det finns plats för mig där.

Nu har de andra skrivit tentan och är förmodligen någonstans i Stockholm med en öl i handen just nu. En del dränker väl sina sorger, andra firar sina förhoppningar. Hoppas någon vill sympatidricka med mig när jag skrivit den tjugoandra december!

Deckade vid sju-snåret. Vaknade med ett ryck och kollade på klockan, fick för mig att den var tre på natten. Låg kvar en stund till och när jag inte kunde somna om tittade jag på klockan igen. Den var ju bara tio. Med besvikelse masade jag mig åter till soffan, tänkte att nu kommer jag väl inte somna förrän i morgon förmiddag. Konstaterade att Sebbe var borta, tror han är med Calle. Såg att jag hade fått fina kommentarer på min attention whore-status på facebook, det värmde i själen att läsa alla fina inlägg. Nej, om man skulle äta lite middag  nu kanske? Jag är inte alls hungrig men det vore ju inte helt fel med lite glass, passionsfrukt, kolasås och strössel. Då får jag åtminstone i mig någonting...

Allting har en ände, korven den har två, pannkakan har ingen men är god ändå!

Imorse var Sebbe på Uppsala Tingsrätt angående de olaga hot som vi utsattes för i juni av en då för oss okänd man. Domen blev att svaranden var skyldig och skulle betala skadestånd jämte ränta till oss. Inget drama eller hard feelings, så nu kan vi lägga detta bakom oss - med ett tillskott i kommande årets semesterkassa.

Själv låg jag hemma i sängen halva dagen, för att sedan förflytta mig till soffan. Livet känns enormt oförutsägbart och gastkramande just nu... Men det blir doktorn i morgon, hoppas att h*n kan "avhjälpa felet" utan vidare "dröjsmål", som jag hade beskrivit det om jag hade skrivit tentan i morgon. Känns förjävligt att jag missar den, och allt annat som normalt hade haft avklarat. Som tur är har jag en underbar familj, inte minst Sebbe och pappa, som hjälper till med det praktiska och påminner mig om att sjukdom är inget man kan råda över.

För att avrunda detta högst intressanta inlägg så måste jag ju kommentera gårdagens program Ullared som hade premiär på kanal 5 igår. En kvinna handlar för över elva tusen, motsvarande tre kundvagnar och får ett kvitto på nästan två meter. När hon kommer "hem" säger hon högt för sig själv "var är flaggan jag köpte?", varav karln undrar lite fint vad hon ska med den till och hon svarar något i stil med " Nej, jag vet inte. Jag hade nog tänkt sätta den ungefär här..." *borra ner i gräset* . Haha! Kändes som ett mindre genomtänkt köp men man får väl hoppas att resten av vagnarna var fyllda med mer eftertanke. Men jag vet inte, är det inte så att alla män känner  en viss tveksamhet i vad som verkligen är nödvändigt när frun har handlat? http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/article6060493.ab (Nej, jag vet inte hur man fixar det där med länkar snyggare)

Natt och godtack!


Irene Desperation

Förkylningen blir inte bättre, snarare sämre. Febern är nere just nu men i stället känns det som att jag har en tennisboll i halsen och en betongklump på huvudet. Försökte med teorin att jag kanske känner mig sämre för att jag bara legat hemma i sängen, så igår tog vi oss i väg på födelsedagsfika för Nettan som fyllt 41 år nyligen. Det var ingen vidare idé, kände att orken tog slut ungefär samtidigt som vi klev innanför dörren men jag ansträngde mig ändå för att hålla mungiporna uppåt. Vi får se om det blir en tur till Farbror Doktorn i morgon, Sebbe ska till Uppsala tingsrätt (Blev hotad i somras) och jag planerar inte direkt att "hojja" till lasarettet i detta skick.  Frågan är när det ska vända? Det har gått två veckor nu... Allt som ska göras skjuts upp och det som ska göras framöver kommer vara en belastning likt en atombomb närmaste två månaderna, massiv och obarmhärtig. Tur att sambon är förstående och har lovat ta mer ansvar för marktjänsten ett tag framöver. Han är underbar!

Jag och Sebbe fick en present av mamma och pappa igår, de ville muntra upp mig lite (säkerligen inte de enda som tycker jag är en gnällspik!). Det var lampor, att sätta i vitrinskåpet. Sebbe monterade upp samtliga igår, det som var märkligt var att de gav i från sig lite olika ljus. Men det blev snyggt ändå! Ska köpa några till.

För övrigt älskar jag den torra humorn som är på den övningstentan jag började läsa igenom idag bara för att ha gjort någonting inför vad som komma skall (...gå åt helvete). Namnen, ironin och brutaliteten. haha underbart! Här kommer två utvalda citat:

"O-P Andersson är hängiven supporter av det svenska fotbollslandslaget och har alltid förundrats av sin oproportioneligt stora avsky för allt som har med Danmark att göra, utom den billiga ölen då förstås."

"En trasig antenn skulle repareras hos Irene Desperation i det fashionabla området Ålsten. [...] Irene som inte gillar arbetare hade beslutat sig för att rasta sin prisbelönta aprikosfärgade pudel Fiffin, medan Per lagade felet. På detta sätt kunde hon ju ge Fiffin lite motion och samtidigt låta Per se i hennes ögon hur mycket hon föraktade låginkomsttagare. När Irene ser att Per tappar stolpskon pressar hon instinktivt fram sitt allra störsa "Bromma-leende". Sekunden senare är leendet borta, men desperationen i ögonen finns kvar. Stolpskon har nämligen rammat Fiffins välformade grand champion-huvud."


RSS 2.0