Mulle är hemma i Svedala
På kvällsingen var vi ute på landet på kalas, och där träffade jag min kära barndomskamrat Mulle som har pallrat sig hem till Sverige efter ett år i Barcelona. Min hjärna upplevde aldrig att det var konstigt att se henne, jag blev inte ens sådär extra glad som jag hade förväntat mig. Det kändes nämligen som hon aldrig ens varit borta när jag såg henne. Nästan som att jag räknade med att hon skulle befinna sig på plats, precis som förr! Men nu har jag smält det hela och känner att vi är i behov av en redig tjejkväll med lite rosé inom en snar framtid, har ju knappt pratat med kvinnan på ett år. Uppdatering är nödvändigt :)
.
Och nu undrar en del av er säkert varför i hela friden hon kallas Mulle? För hon heter ju Caroline. Men det var så att när vi var små kläckte hon ur sig "men asså... alla kan väl allemansrätten", och då kunde inte jag låta bli att skogsmulleförklara henne. För all framtid. Det var minsann långt ifrån alla som kunde allemansrätten, men lilla söta fröken Lantis kunde den minsann. Det slog mig nu att om hon skulle ha ett dejtingprogram på tv (var jag nu fick det ifrån) skulle det heta Mullejakten, fast det kanske inte blir allt för många tittare om man heter samma ska som en kompostpåse. Vad vet jag. Är bara glad att hon är hemma.
I övrigt har jag spenderat kvällen med penseln i handen. Har ju haft en tavla på gång nu i flera månader, den liggande bebisen, men jag blir aldrig nöjd. Och är fortfarande inte till freds med resultatet...
Kommentarer
Postat av: Mulle
Haha! Ja Mullejakten låter kanske inte fullt så lockande, men vem vet, kanske finns det även några maskrosfreaks där ute som skulle uppskatta ståhejet. Detta lär vi dock aldrig på tiden få veta eftersom det självfallet inte kommer att inträffa att ett sådant program sänds. :P Haha. Men jag e glad att se dej igen också -och nu har vi ju all tid i världen!
Trackback
